10/02/10

När man under en längre tid känner sig så lycklig kan det nog vara lätt att man glömmer vissa saker. Vissa viktiga saker. Man glömmer hur det var förut, man glömmer hur det var. Sådär som man inte vill ha det. Sådär som man verkligen inte vill vara med om igen.

Det är nog bra för en att stanna upp i vardagen ibland och titta upp och känna efter, och bara vara glad över att få vara riktigt lycklig. Vara glad för lugnet. Och vara glad för att man äntligen är hel igen efter att man en gång, knappt var halv.

Från en mur är det bara gruskorn kvar, men dem låter jag ligga kvar. Dem får vara där för att ibland påminna en, inte helt, men lite om det som en gång var men som jag aldrig vill att det ska bli igen.