Hur jävla rädd är man inte att det ska hända igen, egentligen? Jag antar att det väger upp. Men det är ju aldrig tillräckligt när det väl händer. För även om det är gudomligt under stunden är det alltid lika stort helvete efteråt.
Men när folk brukar frågar mig, är det värt det?
Är mitt svar alltid ja.
Även om det nästan slukade mig, förstörde mig och förändrade mig.
Och även om att jag vet att jag inte kommer återhämta mig igen.
Svarar jag alltid ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar