Jag har blivit en telefonförsäljare. Det kunde jag aldrig se framför mig. Jag skräms av hur snabbt livet ändras och far. Jag tror att det egentligen aldrig blir som man, egentligen tror.
Det har gått 2 veckor och det känns så sjukt skönt att dra in lite para igen. Komma in i rutiner. Lite balans i livet. Nya intryck och upplevelser. Och ifrån att ha cirka 2 min gångavstånd till tidigare jobb åker jag nu buss 2 timmar om dagen. Och jag kunde inte önskat mig något mer. Just nu känns det perfekt. Jag älskar att lyssna på musik och inspektera människor.
Så länge ingen flyttar min väska och sätter sig bredvid, såklart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar