Hörde ifrån en vän att hon träffat en ny funnen vän, hon hade hört om oss. Jag vet inte vem hon är, men hon visste vilka vi var. Hon sa att vi gjorde allt tillsammans och var som gjorda för varandra, men jag inte vem hon är. Men hon kände till vad vi var.
Du dyker fortfarande upp varje dag, ibland mer, ibland mindre. Efter alla stunder man haft tillsammans så finns det oändligt mycket saker som kan påminna. Ibland påminner jag mig själv om dig. Vissa saker jag känner och säger, det är delar kvar av dig. Det gör ingenting. Och det gör ingenting att det fortfarande sticks till lite ibland. För det är något som är avslutat men jag bearbetar fortfarande. Jag lever här idag och jag kan ha den bästa tiden i mitt liv nu, igen. Jag är ärligt lycklig. Sista tiden med dig var hemsk, du var hemsk. Och du var hemsk innan. Du var mörk, kall och ond. Men jag älskade dig över allt annat. Jag gav dig allt jag hade, och lämnade allt jag hade, för dig. Och jag är så lycklig över hur allt slutade, jag hade aldrig suttit här annars. Och det är precis därför det inte gör någonting att det fortfarande sticks.
Idag är jag glad och perfekt förlorad i någon annan.
Och jag tror att han kanske fick mig första gången jag såg honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar